på återseende

hje.
tänkte skriva lite om vad som hänt sen senast. håll i hatten för nu börjar det!
jag har fått tre nya kompisar, eller vad man nu ska kalla dom. David, helena och mathias, david och mathias går i mp1a (jag går i mp1b) och helena går i led1c... elr nå sånnt.
Vad mer? :/
ska på stan idag med frida och om någon behöver göra av med pengar så lägg bara över dom i mitt toma konto! det e inte tomt men jag är ett levande bevis på att du visst kan shoppa upp tretusen kronor på en månad! jupp, har nästan gjort det. ;P
och fan för den som kallar mig oansvarig, håll den komentaren för er själv! jag behöver inte det just nu.
aja, sen då?
tror inte att det har hänt så mycke mer, har ju typ inte sett nå fotboll sen jag flyttade till mamma och har typ ingen aning om hur det kommer att bli.
vet att det är folk som tar illa upp när jag "hänger ut" folk på min blogg! skit på er!
tänker dock inte hänga ut någon helt naken, men ska konstatera ett problem, om ni har problem med det så försvinn elr nå.
jag ska bo hoss mamma hela tiden, borde inte hon i så fall få hela barnbidraget + underhåll? undrar bara för hon får inte det.
orkar inte skriva nå mer just nu, ska till skolan snart.
och ta inte illa upp för mina sakrastiska komentarer, jag har just vaknat! >.<

Tack mamma, tack pappa! ^^

hej och sry för att jag har varit lite off, men i lördags hände det faktiskt! ^^

jag med piercing!!

jaa, så är det nu, å den däär bilden är jävlig tillfixad i photoshop! ^^ fast iaf, vi for typ till pite på ´lördagen å så hämta vi upp bengt å så åkte vi till left hand tattoo där hans kompis väntade på oss å så fick jag typ skölja munnen med nått jätte starkt å sen typ rengjorde han ännu mer och tog typ ett år på sejj att märka ut å så... sen så måste jag säjja att det gjorde ondast när han tog tag i läppen med tång, å det typ känndes inget när han stack igenom nålen. känndes bara lite konstigt när han satte in ringen, fast det gjorde typ inte ont iaf... ^^

nu ska jag juskaffa jobb, jag har kommit på att mina inkomster (700 kr) inte räcker! alltså måste jag skaffa ett jobb, nån som behöver en anställd?

aja, lite uppdateringar iaf... ^^

FÖRKYLD!! X(

Hejj, har inte skrivit på länge nu för de har varit så mycke i skolan å ovan på det så blev jag förkyld i tisdags å har varit hemma halva tisdan, hela igår å idag... just nu skulle jag bedömma läget som kritiskt, tror att jag

kanske håller på å bli magsjuk... :( Mår iaf illa!

Men det är inget som alla behöver veta allt om, tror inte att det e det folk kommer hit för att få höra...

Till något roligare...

Jag träffade Danni å Elin i tisdags å dom gillade mitt hår! ^^

jag!!

Jag färgade håret rosa i söndags å igår såg det ut som på bilden! ^^

Saknar Elin å Danni, Elin träffar jag nästan inte alls å på något sätt känns det som konstigt att inte jämt va med dom...

Jag och danni växte ju up på samma gata, grannar, å så har vi alltid varit i samma klass å så så det e lte konstigt att inte se dom varje dag... :/

Aja, så går det om man ska försöka vara udda och välja ett program som ingen man känner ska gå... :P Alltså självförvållat.... tror jag det heter... :/

Jag var faktiskt riktigt produktiv den där söndagen då jag färgade håret, jag sydde nämnligen åxå en klänning och nu så håller jag på å sy en mjukannin som ska vara lila å gul. ^^

Den blir jätte sööt!! ^^

Känner mej jävlit sjuk idag, kannske märks på hur jag skrivar, massa slimeysar å glad hela tiden. :P

Aja, ska nog gå å vila nu... ses!! ^^

5 dagar... å hej på dej

SIMPLE PLAN

"Grow Up"

This is who I am
and this is what I like
GC, Sum and Blink and Mxpx rocking my room
if your looking for meI'll be at the show
I could never find a better place to go
Until the day I die I promise I won't change
so you better give up

I don't wanna be told to grow up
and I don't wanna change I just wanna have fun
I don't wanna be told to grow up
and I don't wanna change
so you better give up
cause I'm not gonna change
I don't wanna grow up

I like to stay up late
spend hours on the phone
hanging out with all my friends
and never being at home
I'm impolite and I make fun of everyone
I'm immature but I will stay this way forever
Until the day I die I promise I won't change
so you better give up

I don't wanna be told to grow up
and I don't wanna change I just wanna have fun
I don't wanna be told to grow up
and I don't wanna change
so you better give up
cause I'm not gonna change
I don't wanna grow up
I don't wanna be told to grow up (grow up, grow up)
I don't wanna be told to grow up (grow up, grow up)
I don't wanna be told to grow up
and I don't wanna change I just wanna have fun
I don't wanna be told to grow up
and I don't wanna change
so you better give up
I don't wanna be told to grow up
and I don't wanna change I just wanna have fun
I don't wanna be told to grow up
And I don't want to change
So you better give up
No I don't want to change
So you better give up
Cause I'm not gonna change I don't wanna grow up!

---------------------------------------------------------------
Hej, oki jag hoppas att de som ska läsa det här inlägget har läst texten i början.
Det är, vilket jag åxå skrivit, en sångtext till Simple Plans låt "Grow up" och nu tänkte jag i egenskap av författare och stort SP fan rikta denna låt tikll en "speciell person", nämnligen den/de som kallat mejj bäbis!
Läs texten igen och ta åt er!
(Fast jag lyssnar knappt på GC, å inte alls på MxPx å Sum 41....)
Aja, nu ska vi inte starta nån häxjagt eller va fan det nu heter, jag ville bara visa för ni som säger att jag är omogen som har så små probs som piercingar att... Ja, att jag är så här och det är sånn jag är så lev med det för:
"I don't wanna be told to grow up and
I don't wanna change I just wanna have fun
I don't wanna be told to grow up
and I don't wanna change
so you better give up
cause I'm not gonna change
I don't wanna grow up "

Aja, till nått mer relevant. Efter gymnasiet så ska jag ju läsa på journalist högskolan och jag har ju haft svårt att bestämma mejj hur vida jag ska läsa i stockhlom elr pite, så nu har ja iaf bestämmt mejj för stockholm. Tänker typ att jag inte vill bo 3 år till här uppe där inget händer, tänk bara! Inga koncerer och mina föräldrar säger att dom inte har råd att låta mejj fara å se på MCR i novembe, vilket iof gjorde mejj väldigt upprörd, även om jag inte visade det.
Jag tänker som att det är få band som faktiskt kommer till sverige från USA, så när dom kommer till ett land i närheten så är det ju sensation, alltid när man e på deras hemsidor å kållar på deras turne shema så står det bara en massa jävla förkortningar för olika konsitga delstater...
Så när dom väl kommer till europa, mest på sommaren, vintern betyder sensation, så vill man ju självklart åka å se dom!
Jag klandrar inte mina föräldrar för att dom tycker att det är för dyrt, personligen tycker jag inte det, men jag är ju åxå en s¨ån som skulle kunna ge 1000 kr för en skiva om jag inte hade möjlighet att få tag på den på nått annat sätt någonsin! Alltså är myusik ett stort intresse och jag är väll lite av en samlare.
HAr ju bara varit på kiruna festivalen å lulekalaset, men där kommer det ju aldrig sånna band som jag vill se, elr jo... Neverstore var i kiruna men dom var på torsdagen och jag kom inte fram för änns rfreda eftermidda.... :/
Aja, ska flytta till usa när jag flyttar hem ifrån tror ajg.... Kan gå på shows!!
Yaaay, my big dream!! ^^

tack och hejj sadness-pastejj! ^^^ (5 dagar...)

Hej.
Nu har jag kommit till slutsattsen att jag har skrivit för mycket om mina egna problem och "folk" kallar mejj bäbsi å so on.
Iof så känns det bra att skriva när jag blir lessen, men man måste ju fatta att alla inte är intreserad... Så, nu tänker jag bara skriva på moc om saker som e jobbiga å så, om det inte e nått som folk absolut måste veta, då skriver jag definitivt här (vill ju inte ha en massa släkt å sånnt på moc :P)...
Aja, så nu ska jag försöka skriva något annat, skriva om något nytt...
Några ideer?
Jag ska intre försöka tvinga fram det, utan när jag skriver så skriver jag... Fast det verkar inte som att något vill komma fram...
Jo föresten, denna månad har jkag skrivit flest inlägg någonsin på en månad... Liksom...
Kanske inte världens intresantaste info...

6 dagar kvar... å lite till

Jaa, som ni kanske märkt ligger det nån låt i slutet på varje inlägg och det är sånna som förklarar hur jag mår å så vidare... Det är mina favvo band å så, kännde bara att jag var tvungen att berätta det för mamam undrade vad det var å då tänkte jag att andra kanske inte heller fattar... Aja, idag ska jag inte skriva nått speciellt för jag mår för illa, tänkkte bara publicera en låt... Ha det bra!
-------------------------------------------------------
Ice Nine Kills
Last Words
Here goes the story of a kid we thought we knew
He hid a hate inside and had a state of mind
That put him in his grave
It began with his friends
They never noticed the despair in his eyes
From the pressure
His life was etched in stone
Before he made a choice of his own

And hes dedicated
For everyday that hes made it on his own
In his fathers eyes hes a pair of dice
He wont be number one
He cant be number one

So he tries to comply
With everything theyve ever asked
And his life is stitched with one-way tickets
To places he dont want to visit
He says Im never gonna be perfect
Maybe I dont deserve his trust but Im doing the best I can
Ive never dealt with such pressure
Feels like my whole lifes etched in stone
Before Ive made a choice of my own

And hes dedicated
For everyday that hes made it on his own
In his fathers eyes hes a pair of dice
He wont be number one
He cant be number one

So save your breath cause youll need it when you hang from a rope
Cause of death:
Obvious from your suicide note
The last words that filled the page:
if no one will listen than no one will miss me when Im gone
Across town his dad falls asleep all alone
Never knowing he was never going to come home
The last thoughts that filled his head
Ill tell him Im sorry Ill say I regret what I said
Its your life
Ill live my own life instead'

And hes dedicated
For everyday that hes made it on his own
In his fathers eyes hes a pair of dice
He wont be number one
He cant be number one

His bedrooms filled with emptiness tonight
As the silence cuts through like a knife
Knowing hes not there

And hes dedicated
For everyday that hes made it on his own
In his fathers eyes hes a pair of dice
He wont be number one
Im never gonna be perfect
Maybe I dont deserve his trust
He cant be number one

If you love animals... (hittade på moc)

In headlining news this week, we have learned that the Falcon's Quarterback Michael Vick has been indicted on dog fighting charges. This morning in listening to a local radio talk show, I learn the gristly details of the evidence thus far. Upon arriving at the house investigators found 66 dogs, mostly pit bulls, bloodstained carpets, fighting arenas, rape post, and many other equipment associated with dog fighting. Dog fighting is illegal everywhere in the United States except for Wyoming and Idaho and yet is estimated by the Humane Society as a 20,000 to 40,000 people, multibillion dollar industry. A multibillion dollar industry that involves a puppy, usually a Pit Bull, to be raised up. This puppy however is not raised up with the TLC that most puppies recieve. It is beaten, it is starved, females tied up to a post and force-bred with other males, made to fight and kill, it's given the taste of blood. This little puppy becomes a big dog. A big dog that knows only anger and fear. Then this dog is chained up and put in front of another dog with a rage and strength to match it's own. Usually a crowd of about 200 people stand around shouting and provoking as these fierce animals are unleashed upon each other. Snarling, biting, clawing, and ultimately going for each others throat in order to kill. People stand by and laugh, bet money even as the mighty creatures tear each other to shreds. The winning dog gets only money, sometimes money up to $50,000 dollars, for it's owner...not caretaker, owner. The losing dog is often shot right there in the pit. A bullet to the brain, while people cheer and scream. Often times even local sheriffs and police officers among them. Sometimes the losing dog, or "property" as most fighters see them, is taken out and drowned or electrocuted or beaten to death. The only thing that any one in the ring is worried about is either the money they won, the money the lost, or if someone on the brink of discovery is gonna talk. Many people that take part in the degrading and pathetic world of dog fighting argue that the dogs are just property, something to be dealt with as the owner sees fit. Ok, it's a living breathing creature, about 1 to 2 years old. Let's take a child, beat it , starve it some, keep it locked up in a basement and molest it untill it's about 5. Lets then put it in a makeshift playground with another abused and high-tempered 5 year old. Watch them fight and claw at each other. Their high pitch screams and cries as they tear out each others throat. Throw in a couple of thousand dollars and you've got a good time right? Which ever kid loses we will just throw it out back and throw a brick on its head, cheaper than wasting a bullet right?People that do this kind of thing to a dog is just a distgusting and low as doing it to a child. Forcing two animals to fight to the death...and then many go onto say how disgusting another race is for shooting of missiles or trying to take our freedom. The creatures that participate in this "recreation" are just as low and pathetic. Many of them say it is no different than a UFC match. Funny, aren't those people in the fight of their own free will. I don't recall seeing someone 5 times their size holding a leash on their neck and forcing them to kill another human being for sport. Animal cruelty is being exibited in many forms;dog fights, cock fights, sexual abuse, neglect and starvation, and it is a terrible act against creation. Most abuse happens for the sadistic pleasure of the owner(and sometimes parent). I once had a dog who was taken off the street and with a wire cutter, had his jaw broken in half and his whole mouth so entirely scrambled and shattered that even the vet could not distinguish what was the top of his mouth and what was the bottom. This happened to my little Jack Russell because he had gotten someone's dog pregnant and was back for round two. But I guess the demented bastard that did that didn't want anymore puppies. That happens to people as well. Abortion, young girls being murdered because their guy wasn't man enough to take care of his mistake. Women and young children are traded across the border and sold as sex slaves all over the world. Could you imagine your little sister, or your best friend, or your daughter, being lured in and kidnapped by a group of men. They would probably hit her first, but not on the face because you don't want the merchandise to be ugly. Beat her until she can hardly move, then rip off her clothes and press their faces in on hers so close that she could smell his cocktails. He and probably a group of about five men or more would proceed to rape her, laugh as she cried and bled and begged for death, or for you. Then take her and clean her up to get a couple of thousand dollars for. So that that kind of thing and worse can happen to her every night of her life. Depending on how pretty she is, it might only be a couple of years. Terrible things happen in this world, you hear "crimes against humanity" but what about the rest of the earth? How about while you are sitting down at McDonalds think about this cute little cow you might have seen driving up there, then imagine how in a couple of months, he could be standing in line waiting to have a large railroad spike thrust into the back of his brain....mmmmmmmm Big Mac. Think about the millions of gallons of oil tossed into the oceans destroying fish, birds, and sea life. About the trees that are being cut down by the millions everyday because people would rather throw that fax into the trash instead of the recycling. I dont know about you, but I would like to continue living and breathing...oh yeah, and smoking. How about that Ozone? Lets make a few more gaping holes in it while we are putting them in our lungs as well. Thanks guys.There is physical abuse of course, but don't forget the kinds of mental abuse that people of all kinds are subjected to. Fat, Gay, Black, Poor, Disabled. I haven't the stomach to even type the kinds of words people use to make fun of the diversity in our nation. How are we to live and stand united when people are dying to bring others down. Bit ironic don't you think? There is a total disregard of exitance as a whole today. Abuse one of the largest problems in America today and it ranges in all shapes and sizes to creatures big and small. If love animals and want others to realize the things that are happening to them, or realize that this is only a fraction of the kinds of abuse that people go through, then repost this. Sign your name and city and spread it to everyone you know. E-mails, bulletins, blogs, whatever. Just help me spread the word to raise awareness. Remember that it could be your dog, or your best friend, it could even be you. I hope that this touched you and that you will take the few seconds to repost it. Who knows, you may give someone dear to you the courage to stand up for what is right, to put a stop to something perhaps they are keeping secret. You can save a life. Individually you can make a difference, but collectively we can change the world. Don't be afraid to stand up, because I promise, you are not standing alone.

Thanks Guys.1. Kayla Schneider-Waxahachie, Tx

Jag och nån jävla diskution, 8 dagar kvar...

Hej, har inte skrivit på ett tag (en dag) men tänkte att jag skulle uppdatera lite snabbt.
Sitter i biblioteket på en skoldator och har ovanligt tråkigt, börjar min första lektion om en timme (9.20) och det är matte! ^^ Nee, skämta bara, det e inte alls kul!
Anyway så är det inte föränns NÄSTA helj moa kanske kommer hit! (Fan åxå :/)
Vilket betyder att jag måste starta om nedräkningen...
MEn igår pratade mamma och pappa (ÄNTLIGEN!!) och då var han helt medgörlig och tyckte inte alls vad han brukar säjja till oss, nej absolut inte!
Och jag har frågat honom om jag får pierca mig och han sa nej, men då frågade jag om jag fick tatuera mig, typ ett litet hjärta på ryggen och då sa han att han skulle fundera på det. Igår på föräldra mötet på skolan (det var där dom pratade, hoppas bara att dom inte pratade när mina lärare pratade, men det skulle inte förvåna mig...) sa han att han inte alls hade sagt det! Ursäkta, men jag blir fan rädd, glömmer jag bort enkla samtal som jag har haft om viktiga (för mig!!) saker? Jag kanske borde kålla om jag håller på att bli dement, eller senil eller vad det nu heter... Vem vet, snart kanske jag inte kan klä på mig själv och måste ha nån som kommer och byter blöjja på mej var tredje timme eller nått...
Aja, det kanske var onödiga detaljer...
Hur som helst, så är det iaf, och sen kan han ju komma och säga vad han vill ,men jag minns vad han har sagt till mejj, iaf ännu.
Nu ska dom iaf starta en jävla diskution, dom ska prata om det och kålla upp saker, jag tror att det bara är för att vinna tid. Men men, finns inget att göra, får ge dom lite tid, till nästa helj iaf!
······························································
Nu till ett helt annat ämne, läs länken, helt jävla sjukt!!
http://inventorspot.com/articles/new_bestiality_restaurant_caters_6934
Hittade länken på moc i ett forum... fattar inte, helt jävla äckligt!!
·····························································
SIMPLE PLAN
"Jump"

Jump!

I dont wanna wake up today
Cause everyday's the same
And I'd been waiting so long
For things to change
I'm sick of this town
Sick of my job
Sick of my friends 'cause everyone's jaded
Sick of this place, I wanna break free
I'm so frustrated, I just wanna

Jump! (Jump!)
Don't wanna think about tomorrow (Jump!)
I just don't care tonight
I just wanna jump (Jump!)
Don't wanna think about my sorrow
Let's go
Forget your problems
I just wanna jump

I don't wanna wake up one day
And find out it's too late
To do all the things I wanna do
So I'm gonna pack up my bags
I'm never coming back
'Cause the years are passing by
And I'm wasting all my ti-ti-time
Sick of this house
Sick of being broke
Sick of this town, that's bringing me down
I'm sick of this place, I wanna break free, I'm so frustrated, I just wanna jump

Jump! (Jump!)
Don't wanna think about tomorrow (Jump!)
I just don't care tonight, I just wanna jump (Jump!)
Don't wanna think about my sorrow
Let's go
Forget your problems
I just wanna jump
I just wanna jump

I can't take it anymore [x3]

Forget tomorrow, I just wanna jump (Jump!)
Don't wanna think about tomorrow (Jump!)
I just don't care tonight, I just wanna jump (Jump!)
Don't wanna think about my sorrow
Let's go
Forget your problems
It's time to let them go
Forget tomorrow, I just wanna jump (Jump!)
I just wanna jump

This weekend, 3 dagar kvar

Hej, nu är jag förbannad.
Mamma säger att det inte gör något för henne, att hon tycker det är okej om vi vill pierca oss, att det inte är något speciellt. Men när hon säger att hon ska prata med pappa och diskutera det med honom så händer inget, hon "har inte tid" eller "har inte orkat", eller något ännu löjligare.
Som när vi skulle till Paris och pappa inte hade frågat henne eller något innan de bestämmde det, då sa han "jag kommer aldrig fråga dig om det är något jag vill göra med mina barn", eller nått sånnt, aldrig delen stämmer iaf... Hur som helst, mamma pratar jämt om det när hon är arg på pappa, men när det väl gäller så sitter hon fan bara tyst och blir överkörd gång på gång. Och det gäller inte bara detta ämne.
Pappa å andra sidan är inte mycket bättre själv, han "diskuterar" hela tiden med oss, kan aldrig förklara sig själv besegrad eller att han har fel. Sen säger han att han "stod tyst och lyssnade" och att han har "tränat bort att lyssna men ändå inte lyssna", och man får värsta kännslan jag-är-så-perfekt-och-kan-allt-och-är-mycket-bätter-än-alla-andra när han ärså. Och när man har kommit förbi diskuterar stadiet, eller bara om han är på dåligt humör, så börjar han skrika för minnsta lilla grejj. Och, vare sig han diskuterar eller skriker åt en, så har han alltid något hotfullt över sig som gör att jag inte vågar säga något till honom.

Nu har jag startat en nedräkning, i heljen kommer troligen Moa hit till klövern och... Aa, alla som har hängt på i nyhetssvängarna här vet det, hon har tagit nästan alla piercingar själv.
Alltså om jag inte har ett svar på fredag efter skolan, ett positivt svar, det är en bra tid för jag slutar 5, så ska hon få göra det!
Och, till mamma och pappa, det är erat fel om jag får värsta infektionen eller om hon träffar en närv eller något! För ni kan aldrig lyssna, ni kan aldrig prata för våran skull, ni kan inte änns lita på MIG!! Den äldsta av era barn, jag är fan ingen liten bäbis längre, men om ni fortsätter att bete er som att jag är det och försöker styra mig så kan ni ju fan gå och hänga er! Ni av alla, ni som "vet hur det är att vara i den där åldern" (jo visst, eller hur?!), borde väll veta att det bara kommer trigga mig att göra dummare och dummare saker, men kom inte och klaga hos mig när jag har piercing på varje tänkbara ställe på kroppen och har armarna fyllda av tatueringar! Ni kanske inte tycker att det är snyggt, men ni är inte JAG!! Jag är JAG!! Inte ni och jag lever i den här generationen, inte ni, ni har stannat på 70-talet och för mig får ni gärna stanna där tills ni ruttnar bort, men stoppa inte mig för fan!" Jag lever i 2000-talet och jag tycker inte som ni!
Där har ni något att tänka på, 3 dagar kvar...
----------------------------------------
THE USED
"On My Own"

See all those people on the ground
Wasting time
I try to hold it all inside
But just for tonight
The top of the world
Sitting here wishing
The things I've become
That something is missing
Maybe I...
But what do I know

And now it seems that I have found
Nothing at all
I want to hear your voice out loud
Slow it down, slow it down
Without it all
I'm choking on nothing
It's clear in my head
And I'm screaming for something
Knowing nothing is better than knowing at all

On my own [x6]

Without it all
I'm choking on nothing
It's clear in my head
And I'm screaming for something
Knowing nothing is better than knowing at all

On my own [x4]

Inte bara en piercing

Hej, tänkte bara lite snabbt uppdatera alla om vad som händer.
Jag är hos mamma, dricker te, lyssnar på min favvorit skiva (blink-182) och tänker.
Jag hade sovmorgon idag och missade sista bussen så jag är hemma, lite synd för vi skulle ha svenska idag och det är ett av mina favvoämnen.
Efter mitt förförra inlägg (deppo inlägg) har det varit ganska många som vill säga vad dom tänker när dom läst inlägget och det uppskattas mycket. Tack allihopa! ^^
(Nog för att jag undrar vem den som inte lämnar nått namn är...)

Jag känner mig ganska nere just nu och jag tror också att jag vet varför. Det kan låta riktigt löjlig för någon som inte är jag, men jag blev jätte lessen i lördags (söndags?), Felicia gick till pappa och frågade om vi fick pierca oss och gissa vad han sa. Tror att alla hade rätt på den, annars får ni läsa lite mer på min blogg, han sa nej och det är en av de få gånger som man faktiskt kan se att jag blir jätte lessen och håller på att börja gråta. Så det gjorde mig alltså jätte lessen och jag har försökt att prata med mamma, hon har en arbetskompis som heter Bengt och han har en kompis som kan pierca och vi kunde få göra det billigare hos honom. Mamma har sagt att hon inte tycker att det är så speciellt att pierca sig och jag har defenitivt försökt med allt, försökt att vädja till hennes goda hjärta, sagt att pappa har gett oss tillstånd för 3 år sen, att han aldrig frågar henne om något så varför ska hon fråga honom, argumenterat osv.
Och sanningen är att pappa sa att jag skulle tänka på det i 2 år och nu har jag velat göra det i 3 (!!!) år.
Tror att jag redan har skrivit det här, men det är ett ämne som är väldigt viktigt för mig och det vore mer än bara en piercing om mamma och pappa lät mig göra det. Det är ett tecken på att jag börjar bli vuxen och att dom litar på att jag kan ta egna beslut och ta konsekvenserna.
Det känns som att dom inte litar på mig och det gör bara att jag inte litar på dom heller! Det känns bara så jobbigt just nu och jag känner mig verkligen lessen för att dom inte kan lita på att jag börjar bli vuxen, jag är bara jag och det betyder mycket för mig att få deras tillit, att dom kan se att jag börjat bli vuxen.
Det känns bara för jävligt när dom inte kan lita på mig och det är nog det som gör att jag blir så lessen.
Hittade tcvå låtar som jag tycker passade bra till hur jag känner, kunde inte välja mellan två av mina favvoband så jag tog båda. ;P
------------------------------------------------------------------
SIMPLE PLAN
"Perfect"

Hey dad look at me
Think back and talk to me
Did I grow up according to plan?
And do you think I'm wasting my time doing things I wanna do?
But it hurts when you disapprove all along
And now I try hard to make it
I just want to make you proud
I'm never gonna be good enough for you
I can't pretend thatI'm alright
And you can't change me

'Cuz we lost it all
Nothing lasts forever
I'm sorry
I can't be perfect
Now it's just too late and
We can't go back
I'm sorry I can't be perfect

I try not to think
About the pain I feel inside
Did you know you used to be my hero?
All the days you spent with me
Now seem so far away
And it feels like you don't care anymore

And now I try hard to make it
I just want to make you proud
I'm never gonna be good enough for you
I can't stand another fight
And nothing's alright

'Cuz we lost it all
Nothing lasts forever
I'm sorry
I can't be perfect
Now it's just too late and
We can't go back
I'm sorry
I can't be perfect

Nothing's gonna change the things that you said
Nothing's gonna make this right again
Please don't turn your back
I can't believe it's hard
Just to talk to you
But you don't understand

'Cuz we lost it all Nothing lasts forever
I'm sorry
I can't be perfect
Now it's just too late and
We can't go back
I'm sorry
I can't be perfect

'Cuz we lost it all
Nothing lasts forever
I'm sorry
I can't be perfect
Now it's just too late and
We can't go back
I'm sorry
I can't be perfect
----------------------------------------------
SOMETHING CORPORATE
"Space"

Home, is this the quiet place where you should be alone?
Is this where the tortured and the troubled find their own?
I don't know, but I can tell this isn't you, your cover's blown
Oh no, don't you dare hang up this phone

Hey, give me space so I can breathe
Give me space so I can sleep
Give me space so you can drown in this with me

In this place
The lonely escapade in outer space
There's no antidote for irony you say
that you have, when you know that you don't
and you say, that you can, when you know that you won't

Hey, give me space so I can breathe
Give me space so I can sleep
Give me space so you can drown in this with me
Hey, give me space but I can't breathe
Give me space but I can't sleep
Give me just one inch I swear that's all I'll need

These padded walls and TV screens
Sometimes they make me want to scream

Hey, give me space so I can breathe
Give me space so I can sleep
Give me space so you can drown in this with me
Hey, give me space but I can't breathe
Give me space but I can't sleep
Give me just one inch I swear that's all I'll need

Min vecka lite kort

Först, på måndagen, så hade vi bara 3 lektioner och det är jätte skönt när man har varit uppe sent på söndag, så jag satt i biblioteket och väntade på att Elin och Danni skulle komma och hämta mig. Vi hade bestämt att vi skulle gå ut å fika så att vi inte tappade kontakten, så jag skulle vänta på dom för jag slutade typ en timma före dom. På biblioteket så satt jag mest på moc och kållade på mina kompisars bdb:er och pixboxar å sökte bilder på mejj som jag kan lägga ut på moc. Hittade inga, måste fixa till mejj bättre om jag ska kunna visa mejj igen framför en kamera.
När dom väl kom var det, tja inte dom men hon, danni. Elin skulle på judo men det var kul iaf, vi drack en milkshake å gick omkring å kållade på kläder och böcker å sånt. Det var kul iaf! ^^
Sen var veckan ganska seg tills det kom en sån där dag när allt går fel och man aldrig skulle ha stigit upp, jag tänker inte säga allt som hände men jag kan börja med att jag lyckades komma försent till svenskan för att jag missade bussen och sen missade jag hållplatsen. Tack och lov för I-Poden!! ^^
Sen minns jag inte så mycke mer av veckan för jag är så himmla stressad...
Igår, fredag, kom jag iaf till skolan som vanligt, men vår lärare som vi skulle ha i graf från 8.15 till 17.00 var sjuk så vi fick vara ledig hela dagen! Vilken tur frö jag orkade inte göra nått, så alla satt kvar ett litet tag vid mac datorerna och sen gick vi hem å då satte jag mig vid datorn, men internet fungerade inte så jag gick och la mig och vaknade inte föränns 16.00, å då skulle vi vara hos Frida i Fjantnäs (aka Antnäs) 17.30 å pappa som skulle skjussa oss var inte hemma och iongen hade packat eller nått så det blev kalabalik. Så skulle vi hinna handla å hämta Jocke så det var stressit och vi kom typ 20 minuter försent.
Vi skulle ha en filmkväll hos Frida och vi som var där var jag, Lydia, Fii, Danni, Pia, Didd, Matilda, Rebeca, Jocke och, så klart, Frida. ^^
DEt var iaf jätte kul och nu mår jag jätte illa.
När vi kom hem så bytte jag bara snabbt om å sen åkte jag, pappa och Erik till O'Learys och där var det värsta cirkusen... För det första så blev vi omkringflyttade jätte mycke å sen så visade dom kanaler där det inte var nån match å så hade dom fel ljud och det var jätte stessigt där...
Vi spelade mot Portsmouth på bortaplan och det blev oavgjort och tack vare den jävla cirkusen personalen ställde till med så han jag knappt komma in i matchen innan den var över.
Sen spelade Arsenal också, varav Erik följde med, mot Tottenham och dom är typ värsta rivalerna så det var ganska bra när dom vann med 1-3, tror att dom var borta...
Det var iaf jobbig vecka... Nu ska jag bara latsurfa.
Baai!

Deppo inlägg

Fan, nu orkar jag inte längre, jag käner mig så jävla död...
Alltid är jag själv, jag har ingen att vara med, inget att göra och det spelar ingen roll att jag är omringad av människor för ingen ser mig.
Visst, säg bara att jag ska ringa mina kompisar, men hur fan kul tror ni att det är att finnas utan att bli sedd? Hur jävla kul är det att bo i den här jävla staden när det inte finns något att hitta på, hur jävla kul är det att vara med människor som bara ser Veronica, inte jag, som inte förstår, inte vill förstå, mig, vem jag är? Hur jag är, VAD JAG ÄR!?
Jag känner mig så jävla utelämnad, ingen ser mig, inte mina föräldrar, inte mina syrror, inte mina kompisar, inte änns jag kan se mig själv längre. Det är som att rökridåerna har blivit för tjocka till och med för mig för att jag ska kunna se vem jag var från början, jag är bara så ensam.
Visst, alla tror att vi har ett jätte bra syskonförhållande, jag, lydia och felicia, men när jag försöker visa dom något jag är stolt över kan dom inte änns ta sig lite tid att ägna åt mig. Jag brukar äsa lydds blogg, försöker komentera, håller deras hemlisar, engagferar mig i vad dom gillar, i de animeerna dom gillar, försöker vara där när dom vill visa mig nått. Men det känns som att jag bara blir tagen för givet, ibland kan lydia se åt mitt håll, jag berättade för henne vem jag är kär i och hon brydde sig faktiskt! Men jag försökte visa felicia en bild som jag gjort på gimp (linux progrm, lika bra som photoshop) men hon orkade inte änns komma in i mitt rum, trots att hon var i lydias och att det bara är att gå förbi dörr på vägen tillbaka till hennes rum... Jag känner mig så utelämnad, som att dom inte änns bryr sig om personen inne för dom tar mig så förgivet, jag är bara där och ser på allt dom visar, bara är där.
Mina föräldrar är ännu värre, dom ser inte änns vem jag är, trotts att jag visar dom flera gånger, jag skriver långa inlägg på min blogg och skickar dom till deras mejladresser och väntar på att dom ska säga något, åtmindstonde komentera här om dom inte vågar möta mig face to face, men jag har aldrig fått respons där när det gäller min blogg.
Mamma brukar läsa de, men jag vet inte med pappa, mamma brukar säga att bea läser min blogg, att hon själv har läst ett inlägg och att jag skriver bra! SKRIVER BRA?! Det är inte det jag vill höra, jag vill höra att nån inte bara tror att jag skriver här för att få uppmärksamhet, att jag bara hittar på, det gör jag inte, men jag vill höra att någon har sett mig, att någon inte förstår men ser mig... Jag vet inte hur jag ska kunna förklara mig bättre, och det tragiska är att ingen i min omgivning ser mig, ajg är en osynlig själ, en som man bara ser en gång om året, på min förelsedag när allas ögon är (lite iaf) riktade mot mig, och hoss mamma när jag har tömmt diskmaskinen.
(Vill inte att nån ska få skuldkännslor, men just nu gråter jag för att det gör så ont att skriva det jag skriver.)
Jag vill bara starta om, få en chans att bli sedd, att jag inte ska ha det så svårt, att någon kan se på mig utan att vända sig bort... Jag är jag och ingen har sett detta jag ännu, och troligen kommer ingen att göra det heller.
Säg inte att detta e en deppo perriod, jag har kännt så här i flera veckor nu och det gör att jag inte mår så bra, jag vill bara försvinna och enda sättet jag lever är genom musiken som strömmar in i mig, förändrar mejj och den och jag förstår varandra.

······························································································
The Used
I'M A FAKE

Small, simple, safe price.
Rise the wake and carry me with all of my regrets.
This is not a small cut that scabs, and dries, and flakes, and heals.
And I am not afraid to die;
I'm not afraid to bleed and fuck and fight,
I want the pain of payment.
What's left, but a section of pygmy sized cuts.
Much like a slew of a thousand unwanted fucks.
Would you be my little cut?
Would you be my thousand fucks?
And make mark leaving space for the guilt to be liquid.
To fill and spill over and under my thoughts.
My sad, sorry, selfish cry out to the cutter.
I'm cutting trying to picture your black, broken heart.
Love is not like anything,
Especially a fucking knife!

Look at me.
You can tell,
By the way I move and do my hair,
Do you think that it's me?
Or it's not me?
I don't even care.
I'm alive, and i swear
I'm the cleanest I have ever been.

I feel big, I feel tall, I feel dry.
Dry.
Just look at me, look at me now.
I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake.
Just look at me, look at me now.
I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake.

Do I drink?
Do I date?
I've got perfect placements.
On my ink
Satisfied, in your eyes.
I'm the biggest fan I've got right now.
I made sure I looked how I wanted to look.
The people around me,
The people surround me.

I feel big, I feel tall, I feel dry.
Dry.
Just look at me, look at me now.
I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake.
Just look at me, look at me now.
I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake.

Just look at me now.
I'm a fake, I'm a fake.
Just look at me now.
I'm a fake, I'm a fake.

My stomach hurts now,
And i'll tie it off in lace.
I've prayed, begged for anything to hit me in the face.
And this sickness isn't me.
And I pray to fall from grace.
The last thing I see is feeling.

And I'm telling you I'm a fake,
I'm telling you I'm a fake.
I'm telling you I'm a fake.
I'm telling you I'm a fake.
I'm telling you I'm...

Just look at me, look at me now.
I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake.
Just look at me, look at me now.
I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake, I'm a fake.

Just look at me now.
I'm a fake, I'm a fake.
Just look at me now.
I'm a fake, I'm a fake.

Fake!
Fake!
Fake!
Genuine fake!!!

i dont care!

(nått jag skrev i min dagbok på moc, tyckte att mamma och pappa kunde få reda på det åxå... man aldrig i livet att jag skulle länka dom från moc!! glöm det, läs det här istället.)
Like the title said, i dont car anymore.
My dad is so enoying, i cant do ANYTHING for him.

• Like ever sience i told him that i dont want to eat meat he havnt done a shit to help me, he always complains about i should atleast eat fish, no way! That he can forget.

• I have always wanted to pierce my lip, sience i was 13 years old, almost all my friend have done it and they have so selfichly grounds for not letting me do it! (by them i mean both mom and dad.) they say that I am to young to make that kind of decision, that it will be an ugly hole there forever, that it will not look good if i become a model... I DONT EVEN HAVE PLANS ON BEING A MODEL!! I want to be a fucking journalist, not a fucking model!

• The latest, i want to get a tattoo, there is a girl in my clas who inspired me and they cant even let me do that! all i hear is that im to fucking young to make that kind of decision.

IM 16!! I know perfectly well what im going to work with for the rest of my life, and get a piercing or a tattoo will not make any different on my grades and just becaus im pierced it dosen't mean im all of sudden is turned into slutt and is staying out all night, it will still be boring, no-life me!! Its not like just because they let me do what i want they'll lose me and i would move to stockholm and sell drugs or anything...
They can't even stop it, they just makes me mad, but i decided that i dont care anymore! im gonig to do whatever i want and they arnt going to stop me! Becaus i dont care anymore, dont care about what they say, i dont care.
(vile bara göra ett till lägg, när jag skrev det här blev jag så jävla lessen, jag blir alltid lessen när jag måste måla ut sanningen såhäär, svart på vitt, men det går inte att hålla inne längre!!)

Liverpool - Derby County, @ Anfield 1.9.12

Det var en helt fantastisk match, hemma på Anfiel mötte vi Derby County och vann med 6-0!
Visst, Derby är bland de fem sista i Premier League, men dom spelade bra och vi var bätre!!
I 26:e minuten så gjorde Alonso mål, hela O'Learys skrek, 26:e minuten på frispark från 45 yard (ca 41 meter)! Det var fantastiskt!
Och sen i 45:e minuten vad det helt otroligt! Babel gjorde mål på inlägg av Mascherano och han kunde ha gjort 2 till om Kuyt hade släppt förbi 2 passningar. Men det fina målet han gjorde fick hela O'Learys att gunga av skrik och applåder igen.
I halvlek gick Lydd till kulturenshus där hon skulle möta Jocke för att sen gå tillsammans till bion och hon lämnade mig till mitt öde bland alla vuxna. Där var pappa (såklart, som att han skulle lämna oss själva där), Peter (från Blend), Peters dotter som heter Emma (jätte gullig), och sen två killar till och en tjej (som var en av de två killarnas flickvän). Alltså var jag å Lydd de ända i samma ålder och jag blev helt utelämnad till mitt öde när hon gick.
Det blev dock bättre när vi kom elva minuter in i andra halvlek gjorde Torres helt enkelt vad alla förväntade sig av honom, mål! Han är vårat nyförvärv och våran förvänntade stor striker från typ Real Madrid, efter vad jag vet, och alla hade förväntat sig det som hände i 56:e minuten, jag är helt nöjd med resulataet av den önskan.
I 61:a minutan blev Pennant som var matchens bästa spelare utbytt mot Behnayoun som inte e så dålig själv. Det var nog inte för att Rafa var missnöjd eller något sånnt, för Rafa byter alltid efter 60:e minuten aldrig före det om en spelare inte blir skadad vill säga. Pennant byttes helt enkelt ut för att han var trött, vilket man kan förstå efter att ha sett hans prestation på planen, och Behnayoun var ett par pigga ben som kan ta den placering som Pennant hade. Jag tycker dock att Behnayoun inte hde tid att riktigt komma in i matchen... Men men...
I 69:e minuten gjorde Alonso 3-0, helt fantastiskt och jag ska inte dra ut något längre på det utan så var det helt enkeltr bara!
Sen, i 73:e minuten, byttes Babel ut och Voronin in, tre minuter senare var det mål! Han snubblade iof in målet enligt mig. Han sköt den några meter framför målet och snubblade på två backar som låg framför, målvakten å sin sida tror jag hade sprungit ur målet för att rädda, men missat... jag minns inte så tydligt sånna detaljer.
I 77:e minuten blev Mascherano utbytt mot Sissoko, vår helt fantastiska defensiva mittfältare som ingen tar sig förbi! En minut senare var det mål igen! Men det var inte Sissoko, som förövrigt bara gjort ett mål i Liverpol som gjorde det och det beror helt enkelt på att det inte är hans uppgift, men i matchen före den här gjorde han tydligen sin första... Anyway, den som gjorde målet var Torres... IGEN!!
När klippen kommer ut på nätet ska jag lägga ut dom och så, men dom e inte ute ännu.
Vi vann och man kan inte riktigt säga att Derby var precis dåliga... Dom gjorde bara sitt bästa och så var det med det, vi var bättre och att gå ut på planen med 2-0 i ryggen gör det ledande laget självsäkra och det förlorande laget nedslagna och de nedslagna gör ofta misstag.
Som många passade på att påpeka vid vårat bord så var Derby Countys backar som rundningskoner i straffområdet och vi kunde ha hunnit göra 7-0 och kanske till och med 8-0 om vi hade lagt den sidan till...

Liverpool: Reina, Finnan, Hyypia, Agger, Arbeloa, Pennant (Benayoun 61), Mascherano (Sissoko 77), Alonso, Babel (Voronin 73), Torres, Kuyt.
Subs Not Used: Itandje, Riise.

Derby: Bywater, Griffin (Moore 80), Malcolm (Teale 59), Davis, Camara (McEveley 63), Todd, Fagan, Oakley, Mears, Pearson, Howard.
Subs Not Used: Price, Earnshaw.

YOU'LL NEVER WALK ALONE!

P.S. Vi leder just nu och har +9 i målskillnad!

House MD & the L Word - inkl. fråga!

SPOILERVARNING!!
(kanske...) Hej, glada nyheter! ^^ Och dåliga... Men först de glada!
House börjar om den 25/9, sesong 4! Jag vet inte den officiella dagen som sesong 3 börjar i sverige, men jag har inget intresse av sesong 3, den har jag redan sett på nätet, så nu börjar 4:e i slutet av september... Och det e så jävla spännande, men jag kan inte säga vad som händer i sista avsnittet som gör första i 4:e sesongen såå spännande, men det e otroligt! Jag kan inte säga något i fall att någon som iblend läser här ser på House, men om ni inte gör det och känner att det e het ok att se vad som händer eller nått sånnt så finns hemsidan att hitta här:
http://www.fox.com/house/index.htm

Oki, till de dåliga nyheterna... Vet någon om det kommer en 5:e sesong av L Word? Desperat!!!
Jag har sett alla fram till sista i 4:e, alltså alla, och det kan bara inte sluta som det gjorde!! Herre gu' liksom, ska inte avslöja något här heller, men HERRE GU!! Jag tror att jag fullkommligt kommer dö om det inte kommer någon ny sesong! Hemsida, officiell: http://www.sho.com/site/lword/home.do

På hemsidan kan man hitta allt från shopping av L Word produkter till bakgrundsbilder och musik, jätte bra sida (bättre än House sidan... XP)...
Jag har tre favorit karaktärer listade efter hur bra dom e...

1. Jenny Schecter är författare och inte alltid bäst omtyckt av de andra (tänker på situation i 4:an), hon bor tillsammans med Shane, Max och -ett litet tag- Carmen. Hennes mamma är omgift med en ny man och jag vet inte riktigt vad som hade hännt med hennes pappa, men ingen av föräldrakaraktärerna gillar i alla fall att hon är lesbisk. Hon råkar ut för ett psykbryt, väldigt gripande för mig efter som att hon är min favvo karaktär. Vad som gör henne till en av mina favvokaraktärer: Först och främst är hon verkligen konstnärligheten själv, när man ser Jenny är det som att se in i den "typiska" författar-personen, en som sitter i timmar och skriver, hängiven åt sitt arbete. Sen är Mia Krishner (skådespelerskan) väldigt sexig och jag kan inte tänka mig att någon annan skulle kunna vara Jenny. Dock har jag hört -rykten vad jag vet- att Mia kommer bli sparkad från rollen som Jenny för att hon är så jobbig att arbeta med och nu när showen har så många stjärnor så känner de att de kan förlora en, alltså kanske Jenny dör om det kommer en sesong 5... Skådespelare: Mia Krishner.
2. Shane McCutcheon är frisör och ehlt klart har coolast stil, i börjag var hon världens player, men det är hon verkligen inte efter Carmen (allt jag säger XP). Hennes mamma är död -eller på nått psyk eller nått-, hennes pappa är omgift och hon har en halvbror som heter Shay. Om någon påstår att henes pappa änns är snygg så får ni mitt eviga hatiska moln hängades över er som slår ner blixtar när man tänker saker jag inte kan hålla med om, föralltid!! Moahaha!! *elakt skratt* En till sak, jag vill och hoppas att Shane och Jenny blir ett par! :) Vad som gör henne till en av mina favvokaraktärer: Först så har hon en så cool stil och det är VÄLDIGT bra!! ^_______^ Men när man har sett alla sesonger (hittills) så upptäcker man att hon faktiskt inte e kännslokall, hon e helt ok. Det är ju lätt att göra en karaktär som hennes stel och kall, men hon e helt fantastisk och självuppoffrande när hon tar hand om sin lillebror (åter igen nämns varför man ska se upp för att gilla hennes pappa, se serien och få veta mer). Alltså, det e bara svårt att beskriva varför Shane är nummer två, men hon bara är det. Skådespelare: Katherine Moennig.

3. Helena Peabody är nummer tre i min topplista för hon är så otroligt rolig, det är alltid åt henne man skrattar! Hon kom in i serien i 2:a sesongen när Tina (den subban *ilskna tankar*) och Bette hade problem, hon blev tillsammans med Tina och var då sist på min lista, men när de gjorde slut och Tina och Bette skulle försöka igen blev hon kompis med Alice och helt fachinerad av "nätverket" (ids ej förklara). I 3:e sesongen så rymmer hennes mamma iväg med en kvinlig präst som hon träffat när hon var yngre och innan de försvinner så slutar hon med sitt bidrag till Helena, Helena som aldrig tidigare jobbat måste nu klara sig utan sin mammas förmögenhet. Hon har också två barn med sitt ex i New York, som jag tror -om jag inte minns fel- att de adopterade. Helena flyttar in med Alice när hon måste sälja sitt hus. Vad som gör henne till en av mina favvokaraktärer: Hon är så dålig på alla yrken och allt går bara fel för henne, men med hennes brittiska accent och hennes otur gör det henne till den roligaste karaktäreni hela serien. Skådespelare: Rachel Shelley.

favvo paret, kommer nog aldrig att inträffa...

Jaa, det var lite om vad jag ser på på teve (datorn...), men till själva frågan då: Vet någon när 5:e sesongen av the L Word kommer sändas!?

Nått bra i en tidning

Hej!
Nu vill jag visa en grej, tyvärr tror jag att de flesta inte kommer fatta ett jotta men iaf... Och skratta inte för då petar jag ut era ögon och klipper av era tungor och serverar dem som middag till de hemlösa!
Bra, alla har fattat.
När jag kom till mamma (igår) så såg jag att jag hade fått den nyaste Winx-tidningen -jag prenumererar och det är här ni inte ska skratta- och i den så sa Tecna något som jag tycker var jätte fint.
Jag ska förklara lite bättre, men för att det e en serietidning så ska jag förklara lite innan jag skriver dialogen... Det var, som sagt, jätte fint!

SPOILER VARNING!!
I Magix har alla elever ledigt för att det är det årliga föräldrabesöket på skolorna. Tecnas pappa gillar inte hennes pojkvän, Timmy, och desutom har han med sig sin nya robbot-rådgivare, Cogitron.
Följande dialog utspelar sig mellan Tecna och Cogitron på en balkong...
T=Tecna
C=Cogitron
P=Tecnas pappa

C: Är det här ett bra ställe att tänka på?
T: Cogitron? Vad gör du här?
C: Jag ville prata med dej, prinsessan. Hoppas du inte har något emot det.
T: Pappa har skickat hit dig, va?
C: Nej, faktiskt inte Vi kanske kan säga att jag gör det här för allas bästa.
T: Bryr du dig verkligen om mitt bästa?
C: Ditt bästa, din pappas bästa, landets bästa... Javisst! Om människor är olyckliga, så sprider det sig till andra. Allas välbefinnande är viktigt.
T: Konstigt att höra en robot säga det...
C: Jag är en väldigt komplicerad modell. Jag förstår mej på komplicerade mänskliga relationer. Som t.ex. en far och en dotter som tycker mycket om varann...
T: Min pappa förstår mej inte. Han bryr sig inte om mej. Han struntar i vad jag vill! Han pratar med mej som om jag vore en liten unge! Och han lyssnar aldrig!
C: Lyssnar du på honom, då?
T: Det är klart jga gör, men han säger bara samma sak om och om igen! Och han glömmer aldrig bort att han är kung!
C: Och han är pappa! Det är där problemet ligger! Ni borde prata med varann som två kompisar, och inte som far och dotter. Som tur är, så går det att ordna.
T: Hur då?
C: Jag blir tvungen att avslöja en hemlighet för dej. Men det är det värt!

Nästa sen med Tecna är i trädgården på Alfea (fe-skolan), hon och Cogitron gömmer sig bakom en buske och man ser i bakgrunden att kungen sitter på en bänk och ser ledsen ut.

C: Där är din pappa. Han verkar ganska ledsen, eller hur?
T: Jag vill inte att han ska vara det. Jag skulle viljaprata med honom, men... Om jag går bort till honom, så kommer han att vara lika envis och tjurig som vanligt.
C: Precis! Det är därför jag ska inviga dej i min hemlighet! Jag är faktiskt inte bara din pappas rådgivar, jag är hans livvakt också. Jag är byggd i pansar plåt...
-Cogitron öppnas och...-
C: men det fina i kråksongen är att jag är ihålig, så jag kan gömma kungen inuti mej!
T: Nu fattar jag! Du... Du vill att jag ska...
C: Just det! Om du gömmer dej inuti mej, så kan du prata med honomutan att han känner igen dej. Du kan använda min röst... Den här gången är jag säker på att ni kommer förstå varann.
-Cogitron går fran till kungen med Tecna gömd innuti.-
P: Hej, Cogitron! Var har du varit?
T: Förlåt pa... öh... ers majestät! Jag var tvungen att gå ett ärende. Jag träffade prinsessan Tecna på vägen hit, och hon bad mig hälsa.
P: Min dotter? Slå dig ner.
-Cogitron sätter sig bredvid kungen.-
P: Har du sett vad stor hon har blivit? Snart är hon vuxen, och då har jag mist henne för alltid!
T: Varför säger du så? Hon älskar dej!
P: Nej. Hon ser bara mej som kungen. Jag her blivit som en fiende för henne, och hon drar sej undan mej mer och mer.
T: Det kanske beror på att du pressar henne. Unga människor måste få göra sina egna val inför framtiden.
-Kungen ser chockad ut.-
P: Vad menar du med det? Så sa du inte igår! Vad är det med dej idag? Tänk om hon begår allvarliga misstag på grund av att hon är så ung och oerfaren? Jag står inte ut med tanken på att hon kanske blir olycklig resten av livet bara för att jag inte har kunnat ge henne dom bästa råden! En förälder som älskar sitt barn måste beskydda det till varje pris! Även om barnet inteförstår sitt eget bästa!
T: Men, ers majestät... Hm... Förr eller senare måste ju barnet leva sitt eget liv. Tecna behöver inte bli tvingad... DEt räcker med att ge henne råd... Och uppmuntran.
P: Ja, jag vet! Men jag får ju aldrig chansen, för hon tycj´ker jag är gammaldags och dominant. Och hon vet inte hur rädd jag är för att göra fel... Jag är alltid rädd att jag inte gör tillräckligt. Det är svårt att vara förälder. Ingen lär en hur man ska vara. Alla måste försöka så gott dom kan. Och hela tiden vet man att det är ens eget barn som får betala priset om man gör fel. Det är ett stort ansvar... Ibland önskar man att barnen kunde förstå det och möta oss på halva vägen, men...
T: Jag hade aldrig tänkt på det från din synvinkel, pappa...
P: Va? Den där rösten... ?!?
-Tecna hoppar ut ur Cogitron och kramar sin pappa och så blir dom vänner och allt blir frid och fröjd.-

Hoppas att det där gick att förstå... om inte så finns tidningen på alla affärer och kostar bara 34:-...
Aja, bara något som jag tyckte var fint... ^_________^
Ha det bra!

Paris!!

Oki, för alla som har läst Lydds blogg så vet ni ju redan allt.
För alla andra, Bonjour!
Jag har varit i Paris med pappa, Madde, Erik, Lydd, Fii och Ylva. Vi var där sen i måndags kväll (30/7) och alla bilder kommer för enkelhetens skull att läggas upp i min bdb (aka BildDagboken) så kommer inte sidan bli så segladdad, och så kommer jag att göra med alla bilder (NÄSTAN! Finns undantag!) som jag tar. Så nu vill jag höra ett stort JIPPIE av alla med sega datorer. ^^

På måndags morgonen (kring halv 10) kom Maddes bror, Jörgen, och hans fru, Caroline, och deras barn, Elin, och hämtade oss och skjussade oss till kalaxflygplats varifrån vårat plan till Stockholm skulle gå.
Jag som bara har åkt flygplan en gång förrut (Kalax-Stockholm-England(nånstans)-Athen-London-Stockholm-Kalax) blev ju helt fachinerad av allt, även om Kalaxflygplats är en liten flygplats.
Och, hör och häpna, vi såg Jimmy Janson där, fast ingen orkade ta nån bild för ingen som vi känner skulle bli fachinerad i alla fall...
Och Lydia vart tvungen att lämna ifrån sig sin hårgele för att den kunde innehålla 50 ml för mycket, även fast att den bara var halvfull.
När vi kom fram till Arlanda såg vi en massa flygplan och det var ganska spännande, jag hade mått ganska illa på flyget och varit jätte flygrädd så det var bara skönt att få mark under fötterna.
I alla fall så var det jätte tråkigt att bara sitta och vänta på att nästa plan skulle ta oss till Paris (fick vänta i typ 4 h) så vi åt lite och sen vilade vi.
Jag blev serriöst förvånad övet att McDonnald's har vegitarisk mat, McBean; en hamburgare med typ bönor ihoptryckta till ett "kött". Och sen var det en massa annat på också.
När vi äntligen kom iväg med planet var inte min flygskräck lika stor, fast det var ju fortfarande pirrigt och otäckt, men jag behövde i alla fall inte få ett nervöst sammanbrott. ^^
På planet läste jag ut "Everybody Hurts: an Essentional Guide to Emo Culture", så det blev lite tråkigt den sista halvtimmen, men jag hade ju min I-Pod och jag måste säga att alla som är flygrädda borde ha en.
När vi kom fram så tog vi ett tag på oss att hitta rätt tunnelbana hit till Denfert-Rocheroeau (Montparnasse), det är för övrigt 4:an i riktning mot Porte d'Orléans, men när vi väl kom fram så var första anblicken på utsidan hänförande.
Alla gammla hus och alla blommor i blommlådor i fönstrerna, allt var så konstigt... Fast nu har man tyvärr vant sig och det är inte alls lika spännande att gå ut mer.
Lägenheten är i alla fall otroligt vacker och i ett mycket fint område med Zara bara runt hörnet, ska lägga upp bilder härifrån när vi kommer hem på min BildDagbok för vi har inte med oss sladden till kameran hit.
Just ja, när vi kom fram till flygplatsen i Paris så såg vi en militär som gick omkring med ett automatvapen av nått slag. Läääskit....

På tisdagen så satt vi 9.30 på tunnelbanan påväg mot DisneyLand Paris. TIIIIDIGT!! Det var jättejobbigt att stiga upp och maten smakar så annorlunda här. Man ser det också på människorna här, alla är mycket smalare och det beror säkert på att de har en helt annan matkultur här, vilken vet jag inte men jag tycker att ni kan söka på det på yahoo om ni vill veta mer.
Frukosten smakade i alla fall anorlunda.
När vi kom fram var det typ 15 minuters väntetid tills vi fick köpa biljetter och sen, när vi kom in, så delade vi på oss. Jag, Lydd, Fii och Erik gick för sig och pappa, Madde och Ylva gick för sig, fast det var bara så att vi skulle hinna åka mer för det var så långa köer.
Först gick vi och åkte nått som hette "its a small world" och det var nån sorts barn attraktion, men dem läskiga mellodin var för lockande, vi kunde inte stå emot! När man väl satt i den så var det psykande så uti helvete! Det var typ små dockor som såg ut som om dom skulle mörda oss och dom sjöng hela tiden!
Sen gick vi runt lite tills vi kom fram till nått läskigt (på riktigt) som hette något i stil med "Space mountain", eller nått likanande. Jag måste säga att när vi satt på nedräkningen i början så började jag blunda och sen öppnade jag inte ögonen föränns vi var höggt uppe någonstans i rymden och just som jag öppnade ögonen så exploderade något och jag blundade kvikt som attan igen! Andra gången som jag tittade så var vi inne i nån röd virrvel, fast då gissade jag att det skulle komma något läskigt i slutet på den så jag blundade snabbt igen. det stod också i broshyren att det skulle finnas en loop någonstans, men jag kännde den inte. Om man blundar och fokuserar på annat så känner man inte så mycket. Karusellen var ganska kort, men när vi var inne i den så tror jag serriöst att jag var död och att jag vaknade upp ur döden när den var färdig för jag minns ingentig, bara en kännsla av tomhet, från karrusellen.
Vi åkte en massa annat också, till exempel en som man åkte under vattnet till, till en ö där man körde omkring i en gruvvagn i hög hastighet. Den var mycket kul och vi åkte den 2 gånger till och med!
Jag åkte också flygandemattan med Erik, Ylva och Madde på parken bredvid och där såg jag en så otroligt snygg kille (har till och med drömt om honom 3 nätter i rad!), och gissa vad? Han såg mig också, och det var typ inte bara som snabbt, utan han verkligen sökte efter mig! Typ kållade efter mig och log mot mig... Jag är nog helvetes desperat när jag inte änns kan sluta tänka på en kille som jag såg en gång, typ 5 minuter! Och han hade något som sg ut som en blodigel som satt fast på honom, fast det var nog bara hans flickvän...
Sen gjorde vi inte så jätte mycket mer, eller jo men inget som jag orkar skriva.
Och sen, sen åkte vi hem...

Onsdagen, en varm och otroligt jobbig dag för mig. Vi gick till Eifeltornet och det tog faktiskt inte så lång tid att stå i kö (kanske 30-45 min), fast det var för att det inte fanns någon hiss i det ben som vi stod i. (Vilket vi inte visste.)
Vi gick alltså upp till det första planet och där lunchade vi och sen gick vi vidare till andra våningen.
Totalt när vi gick upp så gick vi 668 trappsetg och jag kan lungt säga att det inte var värt det.
Sen fick vi i alla fall åka hiss till toppen och då började min lilla panik, redan i kön faktiskt.
Vi köade nå otroligt länge och jag har absolut ingen som helst tidsuppfattning om hur lång tid vi stod där... När vi var uppe i alla fall så sa Erik att man kunde känna att tornet svajade så då vågade jag inte stå där uppe utan jag gick ner till där det var inglasat.
Alltså, när man åkte hiss till trdje våningen så kom man till ett inglasat litet rum där det typ bara fanns hissar å nästan ingenstans att sitta, sen kunde man typ gå 10-15 trppsteg upp så kom man till absoluta högsta stället man kunde gå till. Där vågade jag nästan inte vara, bara vid väggen när det inte blåste...
Annars sysselsatte jag mig med att flörta med en asiatisk kille (man?) som, när jag ängnade honom mindre uppmärksamhet, fotograferade mig. Så om någon skulle råka hamna på en sida där det bara finns en massa tecken som ni inte förstår och ni ser en otroligt bra bild (han hade en systemkamera) på en rosahårig tjej, skicka mig länken till hans sida! Det skulle va kul att se vem han e.
Sen gick vi hem och åt och när vi skulle gå ut igen för att gå och kålla på ett shopping center (kan fan inte komma på något annat namn på det, i engelskan heter det ju "Mall" men det finns inget bra svenskt ord...) som tydligen skulle ligga här i närheten så var det stängt så vi tog bara en promenad.
När vi gick på promenaden så fick jg veta att pappa (världens största homofob) hade fotograferat åt ett homosexuellt par som förlovade sig högst upp i Eifeltornet, hejja pappa! ^^
Hoppas att han kommer över sin homofobi snart.

I torsdags var det meningen att det skulle bli vår shoppingdag, fast det var mer promenad och mindre shopping.
Det är faktiskt den dag som minst levde upp till mina förväntningar. Jag tror inte att pappa, Madde, Erik och Ylva besitter egenskapen att shoppa. För det verkar som att shopping för dem är att gå in i 4-5 butiker och köpa något enbart vid speciella tillfällen, men hallåå! Shopping, att shoppa, hör ni inte på ordet? Det är så mycket mer komplicerat än att bara gå in i ett halvt dussin affärer, då kan du lika gärna säga handla.
Jag å andra sidan vet absolut vad shoppa är, jag är shopping i ren form! Eller i alla fall en shoppohollic...
Vår "shoppingtur" började i alla fall i Les Halles (uttalas (tror jag) les all), och pappa sa att det var det största köpcentret i Paris och antingen måste han ljuga eller så förstår sig ine heller parisborna sig på shopping. Fast dom har väldigt många spännande affärer på smågator.
Min personliga teori: Fransmännen och kvinnorna är så påflugna om att de är bäst (de dubbar till och med intervjuver!!) och de vill inte förstöra bilden av världens vackraste stad (åter igen ett exempel på deras uppblåsthet) så de kan inte änns tänka sig att kasta in en praktisk byggnad för alla shopohollics så att de slipper springa över hela stan för att hitta ett par okej skor.
En annan grejj också som förstörde "shoppingdagen", pappa och Madde kunde inte änns ta ut ett par euro så att vi kunde gå och shoppa själv, nej de kan inte ta ut kontanter och vill inte köpa en tröja åt mig för 25 € för den delen heller (25€ = ca 250 kr, helt okej pris för en söt tröja). Alltså fick vi inte köpa så mycket... Och det var verkligen en turn-off.
Vi gick i alla fall till de affärer som vi ville gå till, även om vi inte fick något som vi ville ha därifrån...
Först gick vi längst Rue Saint Denis till Kawaiiko Store och den låg längst en väg med massa porr affärer, hela tiden (och jag skämtar inte!) när vi gick där så frågade pappa om han skulle ta en bild på någon utav oss stackars barn utanför en porr butik och skicka till våra kompisar... Ingen var särskillt hajj på den iden.
Sen gick vi till Notre Dame och gjorde en snabb visit där (råkade svära där typ en gång och jag visste det inte änns själv, och pappa skällde ut mig så uti helvete!), fick ganska fina bilder.
Efter Notre Dame så gick vi till "Shakespere and Company" och där fick jag faktiskt min fösta grejj, en bok med Robert Frosts samlade dikter (valde den själv *stolt*).
Efter bokaffären, som förövrigt var helt otrolig, så gick vi längst Rue Lagrange tills vi kom fram till Harajuku Boutique, en till av våra önskade affärer. I och för sig kan jag förstå att vi inte fick något där, allt är svindyrt (nästan), men jag är en av dem som tycker att 200-300 kr är ett rimligt pris för en skiva. Jag, Lydd och Fii hade en diskution igår kväll om hur mycket vi skulle kunna tänka oss at ge för en skiva. Jag sa att jag lungt skulle kunna ge 400 kr om det är en skiva som jag skulle villa ha jätte mycket och om det var en skiva som sen inte gick att få tag på, att det var min ända chans att få tag på just den skulle jag kunna ge upp emot 1000 kr (såvida jag hade 1000 kr).
Efter Harajuku gick vi till ett stort hus som hette något på P... Typ Panteon eller nått sånt, det var inte särskillt spännande, men vi gick förbi en affär/något-annat-kanske som hette Manga Café, fast vi fick inte gå in där för att vi var påväg till Panteon som typ är världens jobbigaste ställe (efter Louvren, läs vidar och få förklaringen). Då blev jag lite butter.
Sen minns jag inte om vi gick nå mer, men jag tror att vi åkte hem.
Det var också denna dag som mitt tålamod riktigt tog slut och jag insåg hur bred Ylvas bortskämdhet är! Det är otroligt! Om hon drar ner på munnen, som när hon ska börja gråta, så får hon allt hon vill ha för att hon inte ska börja gråta. Och hon slåss, och sparkas och spottas om hon inte får som hon vill.... Aja, mer om detta senare... Kanske...

Fredagen började med ett besök i Louvren där vi gick omkring i flera timmar (känndes det som) och såg jätte tråkiga tavlor om samma jävla saker, krig, kungar, nakna tjejer... Vi såg faktiskt Monna Lisa, men det var verkligen den största turn-off:en (efter "shoppingdagen"), jag kunde lika gjärna ha sett på en bild på datorn, det var inte att den var liten, det var jag förberred på, men den så precis likadan ut som på alla bilder jag har serr, hon ser helt enkelt lika dan ut. Och om sen någon försöker säga till mig att "Men se det som tt du har sett den riktiga"... Då vet jag faktiskt inte vad jag skulle göra. Alla timmar (10 minuter) i kön, kållen av min väska, trängseln runt tavlan och det dåliga ljuset, det var fan ine värt det.
Mitt tipps: Skippa Louvren.
Jag tog lite bilder i början, men för det första så har jag ingen aning om vad tavlorna heter (om du skulle ha vägarna förbi min bdb så kan ni ju omentera och skriva vad dom heter, för jag har ingn aning) och för det andra så var det bara en artighets fras, sen orkade jag inte längre...
Efter lunch (på McDonnald's, dom hade inte McBean i Paris) så orkade varken jag, Tott eller Fii in i dammhuset (man kännde sig serriöst lika gammal som tavlorna man tittade på) igen så vi gick på stan i stället. ^^
Fast vi fick typ inte me oss nå penger eller nått så det var inte kul... ;______;
Efter det så gick vi (alla) genom nån park till nån dyr gata som pappa tyckte var jätte fachinerande, han var också den enda som kännde så.
Efter det så tog vi oss till Triumfbågen och köade jättelänge innan vi fick gå upp... Det var inge särskillt förutom att alla vägar gick därifrån och att de gick som i en stjärna... Aja, alla har säkert sett det, annars kan ni ju googla.
För att avsluta den haä dagen så kan jag skriva ner det jag sa till Lydd på Louvren.
"Går vi till ett mer tråkigt ställe än Louvren, här i Paris, ska jag fan gå tillbaka hit och stjäla Monna Lisa!"

På lördagen så gick vi till nån uppförsbacke, eller vi gick upp till Paris högsta punkt bara för att luncha! I alla fall för min del, efter lunchen var jag så förbannad så jag gick iväg på egen hand med destination: stan!
Vaför jag blev förbannad? Jo, när vi lunchade så stod det nån gatumusikant på torget allderles bredvid oss och hon typ sjöng hela tiden. Jeg vet inte vad som hände men jag kännde ett starkt behov av att ha hennes skiva (20 €, bra pris) och sa det till pappa, men jag fick den inte. Så då tänkte jag att jag kan ju göra som Ylva och så blev jag jätte tjurig, han bara skrek till mejj den gubbfan, och när vi ätit färdigt gick jag. Fast då hade han faktiskt cash så jag fick 5 € (wow, det klarar men sig ju på till mars och tillbaka! *sarkastisk*).
Man kan ju undra varför jag ville ha just hennes skiva, kanske kännde jag en sammhörighet även fast jag inte förstod ett ord av vad hon sjöng, kanske var det något annat... Jag vet vad det var men det får ni fan inte veta, det e hemligt. ^^
Hon sjöng inte änns sina egna sånger, det var nån jävla tants sånger som typ varit död i 1000 år eller mer.
Efter jag gått ifrån dem så åkte jag första bästa metro därifrån och missade nå jävla hus från början av 1900-talet, så lyckades jag virra mig bort till Nation, typ jätte långt borta i förorterna och så gick jag ut på gatorna och blev totalt lost.
Fick mig en rejäl promenad och sen virrade jag lite till i tunnelbanorna och sen gick jag till en affär som sålde Mangor, fast då köpte jag ingen utan jag virrade mig vidare till Manga Café och när jag såg priserna där inne så gick jag tillbaka till affären och lungnade min shoppinghunger lite med att köpa första delen i Bibi på franska. ^^
Den kostade 3,50 € och det är ju ett helt okej pris, egentligen fick jag pengarna så att jag skulle kunna köpa vatten men hallååå! Den finns faktiskt drickfontäner. ^^

På söndagen gick vi först till nått ställe som hette nått med Madeleine och där det fanns nån kyrka... Inte så intresant, oh sen kom dagens höjdpunkt!! *sarkastisk*
Vi gick till Paris största skog och på alla kartor var det en jävligt stor grön fläck, men när man kom dit så var det mest brun mark och lite träd runt en sjö.
Som Lydia sa; "Vill vi se en skog så behöver vi bara gå bakom huset" (syftade på huset hos mamma, tror jag), och det värsta var att det verkade som att det bara var jag, Tott och Fii som inte var fashinerade av denna "gigantiska" skog! Vi åt till och med lunch där, men det var faktiskt bra för mitt blodsocker var verkligen i botten.

På måndagen var vi lovade lite shopping, men när vi väl kom in i stan så han jag Tott och Fii knapt gå 300 meter själv innan papppa ringde och sa att vi skulle gå till Pizza Hut för vi skulle luncha... Mycke lol å sen gick vi typ inge mer själv, eller jo, lite.
Och sen var vi tvungna att gå hem och sen höll vi på att missa planet och vi fick springa så jävla mycke. Jag tappade helatiden mina skor så tillslut tog jag av dem och sprang i sockar!
Vi han i alla fall med och på planet när vi skulle gå till våra platser så var typ hela främre delen av planet fyllt med asiater! Fast det var för att det skulle gå ett direktplan från Arlanda till Peking. Jag fick sitta själv på planet så att Erik skulle få sitta vid fönstret en gång. När vi lyfte var jag så rädd att jag, utan att riktigt tänka på det, tryckte in mina naglar in i min arm och - det här låter säkert konstigt men det är sannt! - smärtan lugnade mig. När vi kom fram till Arlanda åkte vi buss till ett hotel och jag fick dubbelsängen för mig själv! ^^ (Jag e såå bäst!)

På tisdagen höll vi på att missa planet igen, eller iaf bussen som vi var tvugna att sitta på för att hinna med planet.
Och jag fick en mjukiskatt (han heter Bill efter Bill Kaulitz från Tokio Hotel, obs! inte Bill Gates) så det var inte lika läskit att flyga, eller jo, men jag behövde inte göra som på planet till Arlanda.
När vi kom hem till Luleå så fick vi sitta på flygplatsen och vänta på att någon skulle komma och hämta oss, för alla fick inte plats i bilen, bara pappa, Madde och Ylva...
Men det gjorde inget...

Lite saker som gör mig upprörd (helt egoistiskt)

Hej!
Idag for jag in till stan för att köpa en bok som jag beställt på Bokia, den heter "Everybody Hurts: An Essential Guide to Emo Culture" och är skriven av Leslie Simon och Trevor Kelley.

Baksidan:
Once a confessional from of punk rock that was as emotional as it was loud, emo is now an undeniable cultural phenomenon with its own accompanying language, style, and ideology.
By tracing the scene's angst-y roots from William Shakespeare to bands who dress like William Shakespeare (cough-Panic! at the Disco-cough), coauthors Leslie Simon and Trevor Kelley have created the definitive handbook for the heart-on-your-sleeve set.
Touching on topics such as fashion and the Internet, music and movies, and eating habits and adulthood, Everybody Hurts successfully identifies what it means to be emo in the present tense.

Den köpte jag alltså och när jag senare stod i köket, gjorde te och läste den så kom pappa, Madde och Ylva hem från stugan. Jag visade vad jag hade köpt och självklart, vad tror ni Madde säjer?
"Emo, det är ju sånna som skär sig!"
Ok jag tänker erkänna, det var inte de exakta orden som hon använde, men herre gud! Alltså, att vara emo handlar inte om att skära sig, det handlar om hur man är.
Just då var pappa ute i bilen och sen när han kom in så visade jag honom också boken, Madde sa det hon hade sagt igen och sen sa pappa något ytterst löjligt.
"Varför har du köpt den boken?"
"För att jag ville."
"Du ska ju bara vara dig själv, inte vara emo bara för att boken säger hur man är emo."
Är inte det en av de dummaste komentarerna ni någonsin har hört? Hur kan han seriöst tro att han vet hur jag är på insidan bara för att han ser utsidan?
"Pappa, om det var mig själv att vara piercad skulle jag få pierca mig då?"
"Ja, när du fyller 26."
Bara den komentaren får mig att bli så jävla irriterad. Hur kan han påstå att jag ska stanna upp i utvecklingen bara för att HAN inte vill att jag ska vara piercad? (Det vill inte mamma heller för den delen, men det hör inte hit. *harklar mig nervöst*)
För det är det allt handlar om, att få upplevelser och kunna utvecklas. Tänk om jag stannar upp i min psykologiska utveckling bara för att jag inte får komma förbi den här delen av min utveckling.
Då kanske sen någon säger att det inte är en viktig del av min utveckling för att personen i fråga själv inte hade en sådan del av sin utveckling. Men för fan, det är mig jag pratar om och jag är en egen person, ingen jävla kopia av någon annan! Om jag säger att det är en viktig del av min utveckling så kan ju ingen komma och påstå motsattsen!
Vem skulle kunna veta om vad för hämska spöken som hemsöker min hjärna när jag är ensam i ett tyst rum?
Om jag skulle få leva ut den person som jag egentligen är så skulle jag:

1. Vara vegetarian
2. Vara piercad i läppen (snakebite, duh!)
3. Ha en helt annan klädstil än den jag har just nu
4. Troligen vara mer socialtutåtriktad
5. Ha bättre självförtroende, pga. ovanstående punkter
   

Och det här är bara lite som jag kom på i farten, ge mig lite betänketid och jag skulle kunna ge en lista som tar en timma att läsa!
Så, och jag kommer tipsa mina kära (om än inte alltid så inteligenta) föräldrar om det här inlägget, tror att jag har lagt till en funktion så man kan tipsa andra om inlägg... *tänker så det knakar*
Jag har börjat med att testa en vegetarisk "diet" (skulle inte vilja kalla det så men kommer inte på något bättre i skrivandets stund...) hos mamma och jag ska vara där i tre veckor, men idag när jag var hos pappa så hade jag inte hunit säga något till honom så när det serverades lax så åt jag och försökte att bara äta ytterst små mängder fisk. Åt mest potatis och lök...
Förresten så tror jag inte att jag skulle våga att berätta för pappa att jag vill bli vegetarian. Förutom här då... ^^
"När du fyller 26."
Skulle jag bara få höra.
Jag kom på ett till argument till varför jag borde få göra som jag vill på de här punkterna (alltså typ de 2 eller 3 första på listan högre upp).
Mammas kusin, Pia (tror jag), var upp från stockholm och vi träffade henne, hennes man och deras yngsta dotter hos Bea (min kusin och efter vad mamma sagt, min trognaste läsare. Tack! :). Jag måste erkänna att jag inte riktigt hängde med i allt Pia sa, hon pratade verkligen snabbt med en massa avstickande komentarer då och då, men om jag förstod det rätt så hade hon och hennes man skickat iväg deras äldsta dotter själv till shanghai är hon var sju år gammal. I shanghai hade i och för sig hennes faster hämtat henne och hon hade haft eskort mellan planen, men annars hade hon varit själv.
Pia sa också att hon och hennes man i dagsläget aldrig skulle skicka iväg deras yngsta (som om jag fattat det rätt typ var sju eller nått sånt) på en sån resa, men att den äldsta dottern hade i dagsläget varit glad att hon hade fått göra det...
Alltså, jag skuller helt och hållet på mitt förvirrade sinneslag (eller vad man nu säger), men jag mins knapt några namn eller några detaljer. Däremot tycker jag att poängen har kommit fram, om än lite oklart.
Pappa och mamma älskar att använda den här komentaren.
"Minns du att du sa att du var glad att jag hade hindrat dig från att pierca dig när du ville det förra gången?"
Särskilt tror jag att de gillar att ta åt sig all äran för sig själv, bara för att jag en gång hade ett aldrig mer återvänande självförtroende och tyckte att mitt ansikte var ganska okej som det var. Jag måste ha varit hög på huvudvärkstabletter, rökelse eller något liknande, för det skulle jag aldrig mer kunna påstå!
Jag argumenterar bara för varför jag tycker att mina föräldrar tar för hårt på min utplanerade livsstil och inte låter mig utvecklas till någon som JAG vill vara.
Det blir inte okej föränns ni låter mig bli mer självständig, och hur ni än gör så kommer jag att på något sätt komma åt det jag vill ha. Om jag vill pierca mig så kommer jag göra det och i värsta fall så låter jag Moa göra det (inget illa menat (om Moa läser det här alltså), men jag skulle faktiskt föredra att göra det i en affär.) och då kommer jag en dag komma hem från skolan och vara piercad och ni kan inte göra något åt det i alla fall. Om jag vill bli vegetarian så kommer ni kanske i slutändan att tvinga mig att spy upp den mat som serveras för att det är mot mina principer att äta kött (och kom inte och påstå att det inte är mot mina principer för det kan ni inte heller veta utan att vara jag!) och så kommer jag bara leva på skolmaten, för på skolan kommer jag i alla fall skriva upp mig som vegetarian.

Först så har jag ett erkännande att... öhm... erkänna... (låter fel)
Stora delar under texten (skriven hos pappa) satt jag och grät för att det var så mycket som händer i mitt huvud och för att jag inte får göra sak av alla kännslor och ideer som snurrar inuti mig! Jag blev helt enkelt för desperat och det blev bara för mycket kännslor, men bara för att jag förklarar det så vill jag inte att ni ska tycka att det är okej helt plötsligt för det är det inte.

Som alltid, förlåt om det är många stavfel, men ärligt talat så kållar jag aldrig tillbaka i en text som jag har skrivit för då får jag "second thoughts" om det jag har skrivit och börjar ändra saker som kanske inte längre känns passande att skriva. Så åter igen, förlåt!

Sen skulle jag vilja be om ursäkt för att det blev lite väl riktat enbart till mina kära föräldrar, för från början tänkte jag bara skriva om lite saker som gör mig upprörd, som rubriken antyder.
Förlåt för det också, men i skrivandets hetta så kände jag att det var nödvändigt och som tidigaren nämnt så går jag inte tillbaka i en text.

Sist men inte minns, om det är någon som orkade ta sig igenom hela inlägget, så skulle jag bli jätte glad om någon (VEM SOM HELST! *desperat*) ville ta sig tid och komentera detta inlägget... Det skulle i alla fall betyda något för mig...

Ha det bra!
(Inget som jag kan försäkra att jag kommer ha, men kan ju alltid hoppas på andras lycka...) *sob*